Hundpromenaderna minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, visar en studie från Harvard. Hundägare löper 11 procent lägre risk att insjukna i hjärtsjukdomar, jämfört med de som inte äger en hund. Det har forskare kommit fram till efter en 12-årig studie från Harvard Medical School.
När jag gjorde ett inlägg på Linkedin angående hundägares bättre mående, föranledde det mig att fördjupa mig i ämnet för att klä på mitt påstående lite mera.
All motion som hundägarna får av att rasta hunden leder till ett friskare hjärta. ”Bara” att kela med sin hund sänker blodtrycket, det kallas för “the pet effect”. Den effekten skänker glädje och trygghet till bland annat våra äldreboende där Sociala tjänstehundar med sina förare gör en viktig insats.
Hundar sänker även stressnivån hos sina ägare, vilket i sin tur påverkar blodtrycket så att pulsen inte går upp lika högt under hårt tryck, samt att den även sjunker fortare ner till normala nivåer.
Hundägare har lägre kolesterol- och triglyceridnivåer. Två fetter som framför allt finns i blodet, men även i cellerna, höga halter kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar. Studier visar att personer som levde som singlar fick bästa hälsoresultaten av att äga en hund, vilket pekar på att hunden som sällskap har stor påverkan. Flera undersökningar visar på att hundägare går mellan 3 och 5 km minst en gång per dag, i många fall upp till 6 - 8 km per promenad, vilket skulle kunna tyda på att de är mer vältränade än flera icke-hundägare. Dessutom så är hundägare enligt egen utsago mindre stressade och får mer frisk luft och motion än gemene man. Olika undersökningar visar också på att hundägare har en bättre hjärthälsa och lever längre, särskilt de som har jaktraser.
Hunden har funnits vid människans sida i över 14 000 år och har länge haft en viktig roll i samhället. Hunden kan ha flera olika arbetsuppgifter, men fungerar för det mesta som sällskapshundar. Det är först det senaste årtiondet som #hundiarbete gjort ett större genombrott och tillsammans med sina förare gör fantastiska insatser i människans tjänst.
Finns det någon skillnad mellan olika typer av hundägare?
De flesta människor ser sina hundar som en del av familjen. Studier har visat att det kan finnas hälsosamma effekter av att äga en hund, men alla forskare är inte överens om varför de uppkommer. Vissa menar att det är en viss sorts människa som äger en hund och därför ses effekten, andra menar att effekterna beror på att hunden ger oss motivation och stöd. Det har både setts generella hälsoeffekter som att djurägare rör sig mer och har färre sjukhusbesök, men också specifika effekter som till exempel att djurägare har lägre blodtryck och har högre överlevnad efter hjärtinfarkt än en icke-djurägare. Djur minskar känslan av ensamhet och isolering, genom att själva fungera som en social kontakt eller genom att underlätta möten med andra människor. Positiva effekter har noterats hos människor med psykisk ohälsa och andra sjukdomar.
Att ha en nära relation till sin hund verkar spela stor roll för effekten på ägarens hälsa. Hundägande påverkar den fysiska hälsan genom att hundägare av naturliga skäl rör sig mera på de dagliga hundpromenaderna. Hunden bryr sig inte om väder och vind och behöver vallas, och husse och matte har bara att hänga med.
I min undersökning så fann jag stöd för uppfattningen att innehav av hund innebär hälsofördelar. Flera undersökningar visar att den som har hund faktiskt är mer fysiskt aktiv än de flesta icke hundägare. Det finns också stöd för uppfattningen att hundägare är mindre stressade och använder naturen som en återhämtningsresurs tillsammans med sin hund. Flera av hälsoaspekterna utgörs av de psykosociala aspekterna. Hundägare mår psykiskt bättre och etablerar kontakter med andra hundägare. Framför allt kvinnliga hundägare som ger sig ut att promenera i trakter där de annars skulle vara rädda för att gå på grund av osäkerhet i miljön. Där ger hunden trygghet och säkerhet, vilket främjar förutsättningarna för fysisk aktivitet även i sådana miljöer.
Finns det då några nackdelar med hundägande? Att hundar kan bitas är välkänt, men flertalet hundbett uppstår faktiskt i hemmet och vanligen känner hunden och den bitne varandra. Hundar som kommer från djurskyddshem eller som lämnats till anläggningar som tar emot hundar utan hem har kanske en historia av mer eller mindre svår uppväxt, fel hem med såväl misshandel som vanvård i bagaget. Det krävs kunskap, tålamod, träning och stort engagemang för att få dessa individer att bli trygga och säkra. Det sker olyckor på grund av missförstånd i kommunikation och/eller brist på kunskap och insikter i hur man möter sådana hundar. Kunskap om vad flockdjur är, behöver och hur de fungerar kan det råda brist på och det skapar och ger uppkomst till missförstånd i kommunikationen mellan hund och människa. De så kallade Covidhundarna är en grupp hundar som hamnade hos ägare som skaffade hund för att tillfället gavs under pandemin men man hade kanske inte insikt om vad det innebar att ha hund. Ett flertal sådana hundar finns nu hos till exempelhttps://hundstallet.se eller hos https://hundarutanhem.se i väntan på nya hem.
Vill du leva länge? Skaffa hund! En hund hemma ger samma effekt som närheten till andra människor och det (corona)ökande intresset för att skaffa hund är utgångspunkten för Kerstin Uvnäs Mobergs bok, Hundstund. Det finns ett stort intresse för hundars beteende (deras bedjande ögon, huvudet på sned, viljan att bli klappad) som vuxit fram på ett sätt som skapar anknytning och ökar oxytocinhalten i hjärnan. Hundstund handlar om hunden som husdjur och sällskap, dess betydelse för att få människor att må bra och den avstressande, lugnande, läkande, blodtryckssänkande, aggressionsdämpande påverkan hunden har på oss människor. Hundstund är vetenskap applicerad på vardagslivet – en bok som ger en psykologisk-biologisk vinkel på hundlivets positiva inverkan på liv och hälsa. För alla som är hundintresserade och alla som tycker om lugn och ro. Spännande läsning i ett annorlunda perspektiv. Att hundägarens stress kan påverka hunden så att den i sin tur blir stressad finns att läsa i en studie gjord av forskare vid Linköpings universitet som undrade om stressnivåer över längre tid kan ske även mellan arter, såsom den domesticerade hunden och människan. För att få ett mått på stressnivåerna över flera månader mätte forskarna koncentrationen av stresshormonet kortisol i ett par centimeter hår hos såväl hunden som dess ägare.
https://www.forskning.se/2019/06/07/hunden-speglar-agarens-stress/
Motion bidrar till många positiva hälsoeffekter. Enligt 1177 Vårdguiden (2015) bidrar fysisk rörelse till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar som t.ex. högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Motion motverkar även psykisk ohälsa, demens, depression, benbrott och fall, förtidig död oavsett orsak, metabola sjukdomar som typ 2-diabetes och fetma, samt cancer som bröstcancer och tjocktarmscancer. Enligt Stressforskning (2017) bidrar aktivitet och lågintensiv motion till en god sömn. En annan livsstilsfaktor som är viktig för vår hälsa är sömn. Vårt sömnbehov är olika från person till person. Men en vuxen person bör sova 7–9 timmar per natt för att kroppen och hjärnan ska få den återhämning som behövs.
Det är en herrans massa information och råd att ta till sig, att förhålla sig till och inte minst att följa för att i bästa fall må bra och klara sig undan det lömska och farliga som det innebär att leva.
Mitt tips, som jag för övrigt själv använder mig av är, en hund i huset, hunden i fråga heter Rutan, hon gör mig glad, följer mig på promenader i vått och torrt, i blåst och kyla. Tröstar mig när jag är ledsen och inbjuder till både lek och gos. Delar min dag på kontoret och får mig att lämna datorn för en promenad och en fika. Talar om när det är dags att gå till sängs och tillför en stilla glädje över att inte vara ensam.
Publicerad av Cecilia Gidlund
Ägare och grundare, Petinfocus AB och Seniorpetlove.se